Tro mig, jag vet att du inte gör något annat.
Jag satt å spelade Doodle jump på telefonen här om dagen, fick en ganska bra poäng, typ 40 000. kände snabbt att detta kan vara min grej alltså. Man får ju ändå hålla på en stund för att få bra poäng och färjturerna ger mig ungefär bara 10min, och det är där det mesta utav "doodle jumpandet" utspelar sig. Hur som helst, jag ville veta vem som hade fått mest poäng. Går in och kollar "global highscore", då är det nåt svettig tysk som har 10 miljoner poäng. Ok. Vad är det för jävla poäng? det är ju inte ens roligt, han måste ju suttit i några timmar i streck. Idiot. Tysk också, de kan vi snacka mer om någon annan gång. Man tappar ju lusten helt, spelar man något så vill man väldigt gärna vara bäst. T.ex. när man möter folk på FIFA, NHL eller vad som helst. Man går ju inte in med ambitionen att vara på 1miljonte plats på rankingen, då kan man ju lika gärna lägga ner. Men ligger man 1:a på en sådan lista, då hävdar jag att man borde fan ta å söka hjälp alltså. Det är fan alltid någon som är värst.
Sluta vara hur ful som helst.
Nu var detta en tysk vi pratade om, det är en liten skräll ändå. Dom brukar vara lite som oss svenskar, inte riktigt bäst på något men sticker upp med något guldkorn någon gång ibland. Snackar vi TV-spel och sånt så är ändå Kineserna och japsarna överrepresenterade på nerd-fronten. Det är samma där, lirade guitar hero ett tag. Trodde jag var grym. Klarade låtarna med nöd och näppe på hard, går in å slänger ett öga på youtube. Tro fan att det sitter ett litet 6 årigt rishövve någonstans i shanghai och klarar alla på expert utan ett enda feltryck. Jag menar föräldrar ta lite ansvar här och kasta gitarren för fan, det är ju inte hälsosamt. Jag vet själv hur det är när jag är inne i något, man spelar Bejewled för länge eller något. Helt plötsligt ser man diamanter hemma i lägenheten och flyttar runt dom i huvudet. Tänk då den där kinesen, sitter såhär hela dagen tills han får komma hem till sin 10kvadrats lägenhet i kina lägga sina vantar på gitarren:
Du har nog spelat för mycket Yao-tjing.
Här mina vänner, kolla på detta praktexemplaret av en riktig asiatisk idiot.
Ah! nära där, om du övar lite till så..
Haha va fan är det frågan om liksom, i slutet kollar han på sin kompis med ett uttryck som: "faaan också, jag fick ju knappt några poäng alls där", jävla dåre. Han blir säkert inte accepterad av sina föräldrar förrän han får 600 poäng eller nåt, det brukar ju vara så i dom länderna. Nä lägg ner kina och hela asien.
Tro mig, jag vet nog att det finns nån asiat som är vassare även om du tror att du är bäst.
Tro mig, jag vet att du har varit här sedan 05.20.
Så här.
En annan har ställt in klockradion på skräpig signal och full volym men vaknar inte ändå. Jag har även testat en sån där uppvridbar mekanisk klocka och ställt den på en assiett för att öka skrammelvolymen. Det har varit såhär ända sedan jag var liten. Såvida inte det var julafton eller födelsedag eller nåt som var superviktigt när man var liten. Då vaknade man ju klockan 03.00 och tröttnade vid 03.10, gick in till föräldrarna och undrade om dom hade missat presenter och frukost på sängen.
Jag är en deep-sleeper har vi konstaterat, Josefine menade på att jag sover dåligt, snarkar och har andningsuppehåll. Jag har inte märkt nåt iallafall. Hon laddade ner någon app till sin telefon som man la under underlakanet för att se hur bra man sover, sen kan man titta på en graf som visar hur bra man sovit. Grafen skall vara så jämn som möjligt, Josefines såg ut som ett EKG taget från en stressad jätte. Min däremot var hur fin som helst, ett litet avbrott bara men annars var det som ett streck nästan. Så Jag sover bra. För bra.
Jag vet inte om det är ett fenomen men jag är även en sån som får en s.k. Spasm precis innan jag somnar, vad tusan är det för något? Alltså jag sluter ögonen, somnar precis och gör ett jävla ryck och sprattlar till. Vaknar i någon sekund och somnar igen. Är det många som gör så? jag minns att jag satt på 241:an på väg in till gymnasiet och somnade i sätet, *SPRATTEL* sparkar med benen på sätet framför och upptäcker att det sitter en förskräckt tjej brevid som stirrar på mig och frågar med sin blick om jag är helt hundra. Jag hade även dreggel i mungipan så jag brydde mig inte om att köra någon efterkonstruktion för min medresenär, hon fick helt enkelt tro att jag var ett drägglande, ryckande weirdo.
Nu till det jag stör mig på. Att det skall vara så jävla creddigt att vara tidigt på jobbet, Är det något jag stör mig på är det folk som skall malla sig för att dom kommer typ 04.00 till jobbet när dom börjar 06.00. Sen småflina lite och fråga om man köpte med sig aftonbladet när man kommer in 08.00. Jag börjar 07.30 och har flex, det är numera en nödvändigt för mig eftersom varje morgon är ett lotteri. Men varför malla upp sig för att man kommer långt innan man börjar? kom fem minuter innan för fan, huvudsaken är la att du är i tid om du har en tid att passa. idiot. Jag vet inte hur många morgonpigga jag vill ge ett hårt slag i magen när man glider in på jobbet och man möts av solskens-nyllen och glatt humörm, påpekar att dom kom tidigt fem gånger och hälsar god eftermiddag. *ka-douff!* karate näve i nacken, så. Klart. Slutsnackat.
Sen går la dom å lägger sig klockan 21 varje kväll också, missar halva livet för att dom ska sova bort en tredjedel av dygnet. lägg ner det bara.
Tro mig, jag vet att du kommer tidigt men jag fattar inte varför. Idiot.
Tro mig, jag vet att du inte gillar barn.
För er som känner till "Arne i bora" och hans mindre sunda leverne så var det ständigt full kalabalik nere hos Arne, det gapades och skreks om vartannat. Och det var oftast inga saker som lämpades för ett par öron på en liten grabb i 6-7års åldern. Nu gick ju Arne bort ganska tidigt i mitt liv och det lugnade snabbt ner sig, men hans surtant till syster var på mig hela tiden och skrek om att jag minsan inte fick gå ner den vägen förbi Arnes hus om jag skulle ner till badet. Så fort man hörde Ediths gamla puttrande Folka-Bubbla så var det bäst att man la styltorna på ryggen å försvann fortast möjligast för att inte få en rejäl hårtork model illaluktande löständer.
Det var neråt havet till, om vi flyttar oss längre ner och hela vägen ut till "stora vägen" nästan. En perfekt väg för landhockey. En riktig guldgruva för tre tioåriga pojkar, Jimmy, Jag och Kjell. Ibland kom även Långe-David och Karl förbi på en match. Allting var perfekt ändå tills en dag då det kom ett tidningsbud mitt i vårat spelande, han log brett och cyklade förbi oss som spelade. Han hängde med i spelet med sin blick så till den milda grad att han inte såg "Bogrens-postlåda". BRAAAAK. Killen bränner rakt in i lådan och den åker i backen, vi skarattar lite åt det hela och budet ger sig av till nästa anhalt.
Efter några minuter kommer gammelgubben Bogren ut å suger tag i mig stenhårt i nackhåren, vrålar om att jag skall sätta upp postlådan igen som jag hade slagit ner med klubban. Ungefär såhär:
-I sa ge fan i å spela här på min väj. Nu har i förstört min pöstlödda så den får i sädda opp ijen.
-Men det var inte vi!
-Jag så allt att de va i.
-Men jag lovar det var inte vi, det var en annan kille på cykel som cykla in i den!
-Lägg å, har itte dina föräldrar lärt degg att en itte moppsar opp segg mod de äldre!! Nu ger i er här ifrå me e gang!! *rycker extra hårt*
Det fulaste var att det såg ut som att han fick en hjärtattack varje gång jag svarade honom, precis som att jag var någon utomjording som inte borde svara på tilltal. Men snäll som jag är flyttar vi längre upp på gatan. Efter drygt 2 minuter backar Surgubbe nr.2 ut sin bil ur garaget. Ställer den på sin uppfart och säger: "Nu står min bil här så nu får ni inte spela här" och går iskallt in igen.
ok barnamördare. nu "står" min klubba i ditt nylle snart tänkte man.
Samma gubbe kom en gång upp å anklagade mig för att ha skjutit hål i hans ruta med luftgevär, som vanligt trodde ingen på mig och vips så var man skyldig och var ouppfostrad som tjaffsade emot. Ägde jag ens att luftgevär? hade jag gjort det så hade jag skjutit dig i huvudet precis efter du hade käkat dina citroner till frukost. idiot.
Ett år senare gjorde vi ett nytt försök hos Bogren men han stack ut huvudet efter 3 millisekunder och ropade: "DÖÖHH!!! KOMMER I ITTE IHÅG VA VI SA I FJOL!!!??"
I fjol, lägg ner med gubb-orden för fa aan. Vi snackar allmän väg här för tusan.
Vad är det med surgubbar och surkärringar, har ni aldrig varit barn förut eller. Föddes 80år och sura. Man kan ju fan tro det alltså, gå en kurs eller nåt. Ni får ju söka för surheten. När jag skaffar kåk skall det vara fritt fram att leka så mycket det går runt mitt hus och jag skall bara uppmuntra. Det har jag bestämt.
Tro mig, jag vet nog att ni käkar 1kg citroner till frukost.
Tro mig, jag vet att du blir en bättre människa.
Alla har vi väl träffat på eller kanske arbetat med någon som totalt saknar social kompetens. I min bransch är det ganska vanligt att man träffar på denna typen utav människor, dom är oftast jätte duktiga på sitt arbete men kan inte umgås med andra människor. Kan programmera avancerade bansystem på jobbet och samlar på IC-kretsar på fritiden men har ingen aning om hur man pratar med andra människor. Och någon after work eller social aktivitet efter jobbet är inte att tala om.
För mig så är social kompetens den absolut viktigaste egenskapen när man anställer människor, för min del kan personen helt sakna kunnande inom området de skall jobba i. De har givetvis en längre läroperiod men jag tror man tjänar på det i längden. Min filosofi är att: är du bara trevlig, lite intresserad så kan du få vilket jobb som helst när du väl kommit in på en arbetsplats. 
Ok, inte sugen. som vanligt.
Varför babblar jag om detta då undrar ni. Jo för att jag har en teori, Jag vill mena att alla som någon gång sysslat med en lagsport vid ung ålder har lättare att smälta in på en ny arbetsplats. Helt seriöst menar jag att man borde mer eller mindre tvinga sin unge att hålla på med någon form utav lagidrott ett par år bara för att bli uppfostrade inför vuxenlivet. När man är liten grabb eller tjej fattar man ju ändå ingenting, man vill ju bara hänga med sina kompisar. så varför inte göra det på en hockeyrink eller en handbollsplan? och här får du dessutom lära dig:
Sammarbeta med din grupp (även om du inte älskar alla), Detta gäller hela livet.
Disciplin, kommer behövas på ditt arbete i framtiden.
Ansvar. Du har ett ansvar gentemot andra i en lagsport, även detta gäller hela livet i synnerhet arbetslivet.
Du får smak för motion och träning vilket gynnar ditt liv i stort, minskar risken för fetma och hälsosjukdomar.
Finns säkert mer saker man lär sig men ni förstår grejen. Sen kan jag verkligen inte förstå folk som inte tycker om att tävla eller idrotta, har man väl fått smak på en vinst eller gjort mål t.ex. så vill man göra det igen och igen. Detta skiljer sig lite från individuella idrotter skulle jag tro, delad glädje är dubbel glädje som man brukar säga.
Känslan att göra ett viktigt mål eller slå en öppnande passning som leder ditt lag till en seger och sedan ligga längst ner i en s.k. TV-Puckshög är svår att beskriva för någon som aldrig varit med om det tidigare. Att tillsammans kunna lösa problem på jobbet eller i hemmet, att vara stolta över varandra skapar vänskap. Och det skapar ett bättre samhälle, så börja med det enkla och skicka in ungarna i lagidrottslivet.
Tro mig, jag vet att du ensam kan räkna ut roten ur 3295 men ingen vill ha med dig att göra.
Tro mig, jag vet att vi är för många på fel ställe.
Nu till saken som förbryllar mig lite, Är det någon som har koll på att Kazakstan är ett utav världens största länder till ytan? 9:e största faktiskt, med sina 2,7 miljoner kvadratkilometer så håller man storheter som b.la. Mexiko och Saudiarabien bakom sig. Jag måste säga att dom lyckats fylla ut det jävligt dåligt om de nu bara är lite fler Kazaker än Svenskar.
Smirre.
Några som lyckats över förväntan är Bangladesh, vill man ligga och skaffa kids så är Bangladesh "the shit". I det lilla "skitlandet" som är ungefär en fjärdedel av Sveriges storlek bor det ofattbara 156 miljoner människor!!! Vad i helvete är det frågan om egentligen?
-jag ska bara smita in hos grannen och låna lite getmjölk.
*tar ett steg åt vänster.*
-hej grannen.
-ja jag hörde dig genom plyfa-skivan, här får du mjölken.
Åk med vet jag, det finns plats..
Nae det köper jag bara inte alltså. Sluta ligg för tusan, det är väl fattigt och knappert som det är redan. Jobba eller något istället. "Nä jag orkar inte skaffa mat för dagen idag, ska vi ligga istället?" lägg ner det bara. Morsan skulle verka martyr och menade på att de inte hade råd med sexualundervisning och sånt och därför skyddade man sig inte etc. Visst sjukdomar är svåra att komma åt men vänta lite nu, Har man som förälder typ 3-4 barn så vet man att det är lite jobb och det kostar en slant att försörja dom. Är man från Bangladesh och morsa till 27 barn borde man ha ännu bättre koll på att det krävs en del slit och släng. Så vad hände med att ha "blommor och bi snacket" med ungarna när dom fyller 13-14?
"Snacket"
Det finns la viktigare problem i världen men få som är så lätta att undvika om man bara satte sig ner 2 minuter varje dag och tog ett litet snack med sina barn.
Tro mig, jag vet nog att du bör lägga den "på" och inte "i" varenda gång.
Tro mig, Jag visste att det skulle hända.
Åmselemördaren Juha valjakkala till exempel, hade jag druckit kaffe hade jag satt morgonkaffet i halsen när jag läste att han fick drygt 20-30 kärleksbrev varje dag under sin tid i fängelse. Vi pratar alltså om en man som ser ut som en blandning mellan Pumba i Lejonkungen och Buddha. Plus lite gräsliga tatueringar och risigt bockskägg. Jag har la fått 3-4 kärleksbrev på 29 år eller något, jag kanske skulle mördat någon.
åh, sötis thihihi. Sötaste, gift dig med mig. please.
Juha Snodde 1988 en cykel i Åmsele av en pojke. Pojken och hans pappa sökte upp Juha för att be honom vänligt men bestämt att lämna tillbaka cykeln, detta gick Juha inte med på såklart och sköt de båda med ett hagelgevär på drygt 10cm's avstånd. Som om det inte vore nog var Pojkens mamma i faggorna och hörde allt, kommer till platsen och får halsen avskuren. Trevlig kille, han skriver jag kärleksbrev till.
Det är samma visa varje gång man läser om en kvinnomisshandlare. Killen ser kriminell ut redan innan, Slår kvinnan, Kvinnan gråter ut i tidningen. Dom lägger ut en bild på killen, bilden är tagen hemma med mjukisbyxor, wifebeater-linne och poserar med en pistol i vardagsrummet. Och kvinnan undrar varför han slog henne, "han som var så snäll". Är du blind eller bara hjärndöd? Skärpning på loftet nu.
Det ovanstående fallet stämmer inte till 100% det vet jag, bara för att man ser ut på ett visst sätt eller gör något misstag ibland betyder inte att man per automatik blir kvinnomisshandlare, men jag anser att det handlar om simpel matematik i många fall. En kille som inte är känd för att veva på helgerna och vanligtvis håller sig inom lagens gränser = minskar risken för att han ger dig en hurring för att du sprang förbi TV:n mitt i A-ekonomi eller andades för högt när du lagade middag.
Skulle det vara en känd bråkstake, ja då får du kanske räkna med åka på en höger lite då och då. Kan inte vara så svårt att fatta. Kollar man inte upp sånt när man dejtar eller?
-Hej kerstin heter jag vad heter du?
-"Bulten"
-Åh Bulten, fint namn.
-Ja det är ett smeknamn jag fått av polarna.
-ok, fin skinnväst förresten, är det gucci?
-Nej H.A.
-jaa du är med i en mopedförening också, ok ska vi bli ihop nu?
-visst.
Youre toast Kerstin. Tro mig.
Den kommentaren hör man ju titt som tätt: "Jag gillar farliga män". Visst fine, gör det då men ta inte upp min tid sen när du ska gråta ut i Aftonbladet och hela servern kokar av "kvinnomisshandlar kampanjer" så jag inte kan läsa om viktiga saker.
Tro mig, jag vet att det kan vara vem som helst men minska risken för fan brudar så ska ni se att antalet misshandlade kvinnor sjunker en aning.
