Tro mig, Jag vet..

"Youtube sensation" är ett uttryck idag som är ganska vanligt, alla vet vad jag pratar om. "leave Britney alone", "Chocolate rain" Etc. Speciellt de som är födda på 90-talet.
När jag var i 14-18års åldern var det uppringda modem som gällde och det tog en halv dag att ens ladda en bild på någon halvnaken tjej. Man sökte efter pamela anderson och jennifer aniston. Skulle någon spela in en rolig film på andra sidan jorden skulle chansen att jag såg den vara "slim and none".
Idag är det hur enkelt som helst att hamna i rampljuset i dagens youtubevärld, det räcker man gör något konstigt, pinsamt eller egentligen ingenting alls för att bli en "youtube sensation".
Jag tänker viga det här inlägget till en utav mina personliga favoriter och en riktig klassiker.

Året är 2002, alltså tre år innan youtube ens var uppfunnet. En fjortonårig kille vid namn Ghyslain Raza som är som vilken kille som helst har snöat in ordentligt på filmserien Star wars. Och särskillt verkar betuttat sig i karaktären Darth maul:

Darth Maul

Visst han är cool, det håller alla killar med om. Men Ghyslain tog det ett steg längre och med små medel riggade han i sin ensamhet upp en kamera i ett rum, greppar en "golfbollsupplockare" och kör igång något som idag mer än en miljard!! människor har sett. och detta var innan youtube.
Filmen var för privat bruk (no shit) och stals av några skol"kamrater", kamraterna spred filmen via fildelningsprogramet Kazaa och bollen var i rullning. Jag kommer ihåg att de även hade en sida som hette starwarskid.com som idag är nerlagd.
för er som inte har sett klippet:

Jag kan inte bestämma mig om det är för att han är knubbig som gör att
det blir roligt.

ok. inte nog med detta, under de närmaste åren efter hans "break" fullkomligt rasar det in Remixer och omgjorda versioner på just detta klippet. Det kunde se ut ungefär såhär:


Hysteriskt roligt inte sant. Vilken knäppgök tänker ni.
Jag å andra sidan tänker tillbaka på min egen barndom, Jag bodde i ett område där de jämnåriga barnen var ett fåtal, och utan Nintendo, dator eller annan bra utrustning var alternativet ibland att gå ut och leka själv.
D.v.s. Gå ut, hitta en pinne, låtsas att det var ett svärd. Sen ge sig ut på omöjliga uppdrag i bergen bakom huset.
Blodtörstiga ninjagäng, barnätande monster etc. var ingen omöjlighet att man stötte på.
Och eftersom man i smyg hade sett karate kid, blood sport utan lov från föräldrar visste man precis hur dessa skulle bekämpas. Ni kan se det framför er. Precis som Starwars kid fast i ett yngre format.
När man precis gjort klart en slagserie eller ett rundsparksinferno tittade man sig snabbt om axeln för att se om någon tittade haha.
Jag är med andra ord glad att ingen filmade mig och att youtube inte existerade i början på 90-talet. 

Tro mig, jag vet att vi är många killar som är otroligt glada idag att vi inte hade råd med en videokamera på denna tiden. Och antagligen lika många som fortfarande är förbannade för att morsan eller farsan vägrade köpa ett Nintendo till sin lille grabb.