Tro mig, Jag vet..

Kom att tänka på en lustig sak igår, året var väl 2004 någon gång. Jag och mina vänner satt hemma i min lägenhet och spelade Aten OS på playstation, mitt i sommaren givetvis. Det var cirka 25 grader på utsidan och 45 på insidan, det sket vi i. Efter några timmars spelande slutar mitt playstation att fungera, Kompis 1 som vi kan kalla för "Sven" föreslår då följande: -Vi kan hämta mitt playstation, vi sitter ju ändå mest här så då kan ju spelet vara här.
Bra idé tycker alla och vi hämtar senare spelet. Kopplar in det och skall sätta i OS-spelet, trycker på "eject" och ut kommer en film från "Svens" playstation. "Dansk Dynamit".


Haha, omslaget. Censurerat.

Jag vänder mig om och påpekar detta för "Sven", som småskrattar lite genant.
Jag frågar: är den bra? -nej inte direkt säger "Sven".
David: -Kom den med en tidning eller något?
"Sven": -nej jag köpte den när jag och "Bertil" (kompis 2, icke närvarande) var inne på movieline.
David: -ook.
"Sven": -han tvingade mig nästan, och den slank med av bara farten. *obekvämt tonläge*
David: haha ok, säkert.

Jag lägger skivan på golvet brevid playstationet och tänker inte mer på det. Under den här tiden hade min katt precis fått kattungar och var placerade i en tillklippt flyttlåda i vardagsrummet.


Ungefär shåhär, fast typ nyfödda.

Dessa var omåttligt populära att komma och titta på bland kvarterets unga människor. Så när jag och "Sven" sitter där i godan ro med vårat Aten-OS och knapprar som allra mest knackar det på dörren. Jag går till dörren och öppnar. Där står min granne med sina två bonus-barn, två tjejer i 6-7 års åldern.
"tjena, tjejerna vill så gärna kolla på kattungarna, är det lugnt tror du?"
"Visst, kom in bara" säger jag. Går in i vardagsrummet och sätter oss på golvet, flickorna rusar givetvis mot lådan med katter och börjar ovarsamt klämma å trycka på kattungarna. Pappan sätter sig i en bit där ifrån och lägger näven på en CD-skiva.

"daaansk dyna... jasså David, Dansk dynamit?" jag får en iskall rysning genom kroppen och vänder mig mot grann-pappan. "Du tycker det är lämpligt att ha sånt här liggandes när det kommer barn på besök?" han småflinar och viftar med skivan, de två flickorna stirrar storögt på omslaget.
-eh alltså nej, men det är inte min. det är "Svens" film!
-Hah! eller hur.
-jo, jag lovar.
-Försök inte.

"Sven" stiger nu allvarligt in i diskusionen: -sluta nu David.

Där sitter man, "vuxen" karl och tjäbblar om huruvida en snusk-rulle är min eller inte framför en skock barn. Dom där småtjejerna lär ju idag sitta å snacka om den där porrgubben med porrfilmer spridda över hela lägenheten som de träffade när dom var små. Alternativt tror dom att det var där David och "Sven" träffades å kollade på porrfilm dagarna i ända, svettiga av den kvava sommarvärmen. "Stackars katter". haha.

Tro mig, jag vet att den låg där men det var fan inte min!